Malmaberg byggdes inte på en gång. Stadsdelen växte fram under ungefär fyrtio år, från de första egnahemmen på 1920-talet till de stora flerbostadsområdena i norr och öster på 1950-talet. Därför ligger villor, radhus och höghus i dag så nära varandra.
Före staden: Badelunda socken
Marken där Malmaberg ligger hörde till Badelunda socken i Siende härad, en jordbruksbygd nordost om Västerås. Socknen är känd för fornlämningsområdet vid Anundshög. Badelunda omfattar i dag flera av stadsdelarna i östra Västerås: Haga, Malmaberg, Skiljebo, Bjurhovda och Brandthovda, plus industriområdena Lunda och Hälla.
1920- och 1930-talen: egnahemmen
Bebyggelsen började i stadsdelens sydöstra del, ibland kallad Odensvi, där egnahem byggdes under 1920- och 1930-talen. Egnahemsrörelsen skulle ge arbetare och tjänstemän möjlighet att äga ett eget hus med tomt, och i ett växande industristad som Västerås var behovet av bostäder stort.
1940-talet: de första flerbostadshusen
På 1940-talet började man bygga flerbostadshus intill villorna. Planeringen följde tidens idé om grannskapsenheter: stadsdelar som skulle fungera som små samhällen med service nära bostaden.
1946: en del av Västerås stad
Badelunda landskommun inkorporerades i Västerås stad 1946. Därmed blev Malmaberg formellt en del av staden. Sedan 1971 ingår området i Västerås kommun.
1950-talet: norra och östra Malmaberg
Mellan 1950 och 1960 ökade Västerås befolkning med 30 procent, från ungefär 60 000 till nästan 80 000 invånare. Det byggdes mest i stadens ytterområden, och stora flerbostadsområden växte fram i Skiljebo, Haga Norra, Gideonsberg, Skallberget, Jakobsberg, Vetterstorp och Malmaberg.
Under 1950-talet bebyggdes både norra och östra Malmaberg med flerfamiljshus. I öster byggde Svenska Riksbyggen området som i dag heter Kolarhagen, med affärs- och servicecentrumet Odensviplatsen intill. Östra Malmaberg var ett av de första områdena i Västerås där bil- och gångtrafik skildes åt. Läs mer om Kolarhagen och 50-talet.
1980-talet: nya fasader
Trettio år efter bygget behövde flera av 50-talshusen omfattande underhåll. Punkthusens vita klinkerplattor hade börjat lossna eftersom fukt stängdes inne bakom betongplattorna. Punkthusen och skivhuset fick därför plåtfasader i ljusblått och ljusrosa, och lamellhusen målades om i gröngult och rosa.
1998: egnahemmen dokumenteras
Riksantikvarieämbetet fotograferade egnahemsområdet i norra Malmaberg i juni 1998, bland annat Fjärdhundragatan, Lövstagatan, Vittingegatan, Vittingeplatsen och Altunagatan. Bilderna finns i Kulturmiljöbild och på Wikimedia Commons, och några av dem visas nedan.
2018: Kolarhagen utreds
När bostadsrättsföreningen Kolarhagen ville bygga ut balkongerna och renovera fasaderna gjorde Västmanlands läns museum en kulturhistorisk utredning. Den slår fast att området har ett högt kulturhistoriskt värde.
2022–2023: matskogen
Västerås stad planterade Malmaberg matskog vid Björskogsgatan och Svarvargatan, med över 150 frukt-, bär- och nötträd och buskar samt en äng med omkring 200 arter. Vem som helst får plocka.
Egnahemmen i norra Malmaberg
Här står låga hus i tegel och puts på egna tomter, med häckar, fruktträd och tallar som sparats från skogen. Många gator i området har namn efter socknar i Västmanland och angränsande Fjärdhundraland, till exempel Altuna, Vittinge, Kumla, Norrby, Odensvi och Gunnilbo.
Om namnet
Namnet Malmaberg har samma förled som Malma gård i Badelunda, en gammal gård med en säteribyggnad från tidigt 1800-tal. Ett samband ligger nära till hands, men vi har inte hittat någon källa som bekräftar det. Vet du mer får du gärna höra av dig.